Hur är det här möjligt?
Jonas for tidigt på onsdag morgon iväg till Karlstad och kom hem natten till idag, dvs det betyder
ensam hemma med Valter i två dagar. Allt började bra, förutom att herrn var sur och grät efter pappa. Allt blev OK när jag berättade att pappa åker flygplan.
Nu fast forward till onsdag eftermiddag. Satt på ett möte på jobbet och förundrade mej över att det var så varmt. I allmänhet är vår skola i klass med en bättre frysbox. Efter mötet kom jag tillbaka till lärarrummet och märker till min förvåning att jag fryser bara värre. Kollar tempen, 37C, ahaaa! Tar hem junior och känner mej helt disktrasa. Inget annat än
feber och trötthet. Konstigt. På kvällen stiger tempen till en god bit över 38. Innan Buranan verkar hinner jag nästan spilla ut Valters grötgryn för jag skakar så mycket. Helt skrattretande!
Vad göra på torsdag morgon? Inser att jag inte har alltför många alternativ. In med herrn i bilen och kör honom till dagis. Hem igen och tillbringar resten av dagen sovande på soffan. Vaknar allt emellanåt och ser på klockan och fortsätter sova. Hämtar herrn och har en lååååång kväll framför mej.
Klarade av det och Jonas kom hem miss i nassen. Jätteglad över att ha honom hemma. Han hade reashoppat jeans i parti och minut åt Valter på Polar och Pyret i Karlstad, plus en massa strumpor på Kastrup. Mej överraskade han med fyra (!!!) jättesnygga armband från Snö of Sweden. What a man!