Napp-napp Tina!

Nu har vi en ny tideräkning hemma hos oss. Jag talar om "tiden med napp" och "tiden utan napp". Vi har övergått till den senare. Högtidligen överlämnades alla nappar i en plastpåse (mycket elegant, jag vet...) åt Valters dagistant Tina. Tina känner nämligen Pupun, och vet att Pupun skulle behöva nappar.

Första kvällen var värst. Killen vrålade i dryga 40 minuter innan han slocknade. Vid ett-tiden på morgonnatten vaknade han... Oj nej var min första tanke. Det gick bättre än väntat. Han frågade efter nappen och jag bara konstaterade att vi inte har några nappar längre, och att han ska sova eftersom det är mitt i natten. Jaha, det var det.

Efter det har allt gått bra, och det verkar som om han sover bättre. När han vaknar och klagar har han i allmänhet trillat av kudden och kommer inte själv tillbaka i en bekväm sovposition. Inte illa!

Varje dag påminner Valter ("napp-napp Tina!") nog oss om att han har varit stor & duktig kille, som har klarat av att ge bort sina nappar. Det är ju så roligt att få beröm om och om igen...